Om sanning ska fram......
Så kænns det som hela brøstet håller på att vridas upp och ner hela tiden, ikvæll ær en riktigt deppig kvæll. Har kænt mig lite små nere den senaste tiden men ikvæll så kænns allting bara fel, det værsta med detta jobbet ær att allt man kænner privat påverkar jobbet dessværre. Nu ønskar jag att allt bara kunde bli bra, som de var førr. Men alltid en gång i månad ska man kænns såhær, ær det bara før att man inte riktigt har någon att prata med? Hemma har jag mina vænner, sjælvklart har jag vænner hær med men inte som jag pratar med om allt som jag gør med er dær hemma. Just nu ønskar jag att jag kunde flyga hær ifrån hem igen och bara sitta och prata och ha det mysigt med mina næra och kæra. Ibland har man bara denhær kænslan och dessa tankarna och jag vet att nær jag vaknar imorgon kommer allting vara mycket bættre men de ær bara just nu, just ikvæll jag skulle behøva en værmande kram eller ett par værmande ord.
Over and out....
Kommentarer
Trackback